Rhode Island

Nu har jag avverkat delstat nummer fem, Rhode Island. Bara 45 kvar då, haha. Tillbringade helgen i Newport med Janina och Michi. Väl värt ett besök om man tycker om att vara nära vatten. Och allt är verkligen mycket finare i verkligheten än på mina foton. Anyway, vi har promenerat, ätit, cyklat, gått runt i butiker, ätit lite till, fotograferat, ätit ytterligare lite till och beundrat omgivningen. 

Six Flags

Six Flags levererade! Money well spent, helt klart. Köerna var olidligt långa men vad kan man. Är fruktansvärt trött efter en hel dag i solskenet men här kommer lite bilder. 

Mind eraser var ungefär som Särkänniemis tornado.



Det fanns en berg- och dalbana som hette superman ride. Vansinnigt kul men vansinnigt långa köer så vi åkte bara en gång.

Åt en lemon raspberry cream cheesecake på Cheesecake Factory igår. Efteråt körde vi till bion i Plainville. Här nedanför ser ni de omtalade fåtöljerna :D

God natt!

Hospitalet

Det blev ett besök till sjukhuset idag. Ringde och beställde tid i måndags eftersom vi inte hade lyckats hitta hunden eller hundägaren. Såret har läkt dag för dag och jag har inte haft ont eller feber eller något bekymmer överhuvudtaget. Hade i alla fall läkartid 15.45 idag vid UConn Health Center som ligger i Farmington. Hittade fram till sjukhuset och huvudbyggnaden och knallade in för att ta reda på vart jag riktigt skulle. Människorna vid infon hittade först ingen bokning på mitt namn så antagligen hade de stavat det fel. Anyway, de upplyste mig sedan om att jag skulle till en annan byggnad som kallas outpatient pavilion, till avdelningen för infectious diseases. Fick en karta över hela sjukhusområdet för att hitta fram till rätt byggnad. Sjukhuset var ju en aning större än Malmska. Hittade outpatient pavilion, parkerade i garaget och gick upp till andra våningen. Fick fylla i några papper och sedan träffa en sköterska som tyckte att min engelska var excellent och frågade om mitt au pair-liv. Träffade sedan läkaren som sa att hundbettet har läkt otroligt bra (jag har uppenbarligen gott läkkött!) och att jag inte behöver någon antibiotikakur. Hon sa att jag ska återkomma om läget förändras till det sämre. Hon sa också att det är bra om vi hittar hundägaren och hunden men att det är mycket osannolikt att jag skulle ha fått någon smitta av hunden. 

Hockeysäsongen avslutades för några veckor sedan och nu är det lacrosse som gäller för de två äldsta barnen. Så igår fick jag bevittna mitt livs första lacrossematch. Avon Lacrosse Team har ljusblåa speldräkter.

Nr 22 är min 12-åring Ryan. Tyvärr förlorade de matchen men vad gör väl det. Imorgon har jag min tredje sista föreläsning vid universitetet. På lördag ska jag jobba och på söndag ska vi åka karusell på Six Flags.

Hundbiten

Ja, jag blev biten av en hund igår. Rekommenderas inte, haha. Nä, det är ju verkligen inget att skratta åt för det kunde ju ha gått riktigt illa. Men nu i efterhand skrattar jag lite ändå. Var ute och gick igår kväll och plötsligt ser jag en hund med sin ägare komma emot mig, kanske 100 meter framför mig. Hunden rusade iväg mot mig och ägaren försökte nog kalla på honom men lyckades inte riktigt. Jag promenerade på vänster sida av ett traktorspår och hunden sprang emot mig på högra sidan. När hunden var jämsides med mig stannade den och jag trodde att läget var lugnt och att den bara tänkte bekanta sig lite med mig. Hunden gick runt mig och jag tog några steg åt sidan när hundjäveln plötsligt biter mig i vänstra låret. Sedan verkade det som att hunden skulle attackera mig igen så jag skrek från botten av mina lungor att hundägaren skulle göra något. Ägaren hann äntligen fram till hunden och bad om ursäkt och sa att han trodde att jag var hans fru? Uppenbarligen lät han hunden springa lös eftersom han trodde att den kände mig. Han frågade om jag var ok och jag väste fram ett ja och gick sedan raskt iväg. Ärligt talat var jag så överraskad och chockad så jag tror inte att jag fattade att hundskrället faktiskt hade bitit mig. Dessutom ville jag bort, bara långt bort från hundeländet. Sedan tittade jag ner på mina byxor och såg ett hål på vänstra låret. Kände på samma gång att det brände lite så jag skyndade hem.

Min värdmormor är här och hjälper till lite och hon är tack och lov en handlingskraftig kvinna. Hon ringde till walk in-clinics och läkarbekanta och farmaceuter och god knows what och jag ringde till min counselor Maria och Au Pair in Americas nödnummer. Fick reda på vilka kliniker som hör under min försäkring så vi bestämde oss för att åka direkt följande morgon, alltså idag. Vi desinficerade och putsade och fixade och sen for jag och sova. Eftersom jag är vaccinerad mot stelkramp så var det inte akut att åka och visa upp det. Maria var här på besök i december och då pratade vi om vad man ska göra om man blir sjuk eller behöver ta nåt blodprov eller måste till läkaren av en eller annan orsak. Aldrig hade jag då trott att jag skulle behöva vård för ett hundbett. Morr.

Så idag har jag varit till New England Urgent Care i Simsbury för att visa upp såret. Jag måste putsa och hålla det rent och följa med eventuella förändringar men det är mycket osannolikt att det leder till något värre. Dock måste vi ta reda på vem hundägaren och hunden är för att vara säkra på att hunden har alla vaccin i skick. Min värdpappa jobbar på den saken just nu. Jag är totalt värdelös på hundraser så det enda jag vet och minns är att det var en stor hund. Hade inte riktigt tid att lägga ägarens utseende på minnet heller men min värdpappa sa att det löser sig. Alla känner alla i det här området så det borde inte vara så svårt att ta reda på vem det gäller.

Jaja, ska då verkligen vara jag att råka ut för något sånt här. Men don't worry hörni, jag är ok och allt blir nog bra! Ska chilla lite och sen köra till Panera och hämta lite fredagslunch. 

Fjärde april

I lördags åkte jag till New York för att träffa lite finländare. Tanken var att vi skulle ha picknick i en park men det var lite för regnigt så vi träffades på en restaurang istället. Mot kvällen blev vädret bättre så vi gick på en promenad i Riverside Park. 

Det här är ju ba fö kul om man pratar dialekt å vejt va en ped e fö na :DDDDD

På väg tillbaka till Grand Central gick jag in via ett café och köpte en blåbärsmuffins. När jag skulle betala i kassan sade biträdet bara "This is on the house, enjoy. And have a nice evening!" Som finländare blir jag fortfarande helt överraskad av såna saker och hur trevliga alla människor alltid är här, 

I söndags åt jag plättar, chillade och kollade på tält med Janina. Vi planerar att åka på en campingtur nånstans under sommaren. Idag har vi fått vinter igen med minusgrader och snöfall. Omväxling förnöjer. Lunchade med Anna idag på Moe's som är ännu ett fantastiskt matställe. De har ungefär samma mat som Chipotle, men ännu bättre. Yumyum. Och nu ska jag jobba resten av eftermiddagen. So long.